Grästörp

Reflektion Storyline var ett arbetssätt eller metod som jag aldrig tidigare hört talas om. Till en början tyckte jag att det skulle bli svårt att inte styra barnen i deras skapande av miljön och karaktärerna. Efter arbetets gång märkte jag att man som pedagog hela tiden måste tänka på att det är barnen som äger berättelsen och därför måste de låtas komma fram till sina egna lösningar och förklaringar på de frågor som dyker upp under arbetet med storyline. Enligt Björklund (2014) behövs fler åsikter föras fram istället för att bara söka efter rätt väg och hitta nya vägar på ett problem är det som hållbar utveckling handlar om. Att arbeta med Storyline var spännande och lärorikt på ett fantasifullt och lekfullt vis. Dessutom var det ett väldigt nytänkande arbetssätt för mig. Nyckelfrågorna drev berättelsen samt dess miljö och karaktärer framåt. Genom nyckelfrågorna blev arbetet tydligt och vi kunde lättare följa en röd tråd. Nyckelfrågorna var öppna frågor med inget rätt svar utan...

Innan det här arbetet hade jag aldrig hört talas om storyline och det var därför väldigt spännande att lära sig om detta arbetssätt. I arbetet med storyline är det barnen som gör miljö och karaktärer och som skapar handlingen. Eftersom storylinearbetet skapas av barnen blir arbetet mer angeläget och lustfyllt (Storyline.se, 2018). Det anser jag är den största fördelen med detta arbetssätt, att det är barnen som äger projektet och att det är deras erfarenheter och intressen som är grund för arbetet. Det ställs då krav på att jag som pedagog är lyhörd på vad barnen säger så att arbetet planeras därefter. En svårighet som jag upplever med arbetet är att man som pedagog inte får styra arbetet. Det är en stor utmaning att inte influera och påverka genom kommentarer och upplevelser. Det kräver därför stort tålamod så att man inte skyndar på arbetet utan låter barnen vara där de är i sin kunskap. Till en början upplevde jag det som en omöjlighet att få barnen att erfara den kunskap som j...

Storyline har varit ett nytt arbetssätt för mig. I och med att det var nytt var det i början svårt att få grepp om vad det gick ut på eller hur stort och brett det skulle/kunde vara. Men efter att vi i gruppen har träffats och tillsammans diskuterat var det lättare att få grepp om Storyline. Vi är även en stor grupp så det har krävt att vi som helhet har samarbetat med varandra, vilket har gått bra. Storyline kan enligt mig vara ett arbetssätt som både pedagog och barn kan uppskatta. Alla barn får möjligheten till att bli inkluderade och delaktiga i projektet. Genom att barnen i vår storyline får skapa sina egna karaktärer får de möjlighet till att själva bestämma över hur karaktärerna ska se ut utan några mallar som kan påverka barnens skapande. De får även inflytande över sitt egna lärande, de skapar berättelsen. I läroplanen för förskolan (2016) skriver man att det är förskolans uppgift att främja barns kreativa förmåga. Att barn får möjlighet till att vara kreativa och använda...

Arbetet med storyline har varit utmanande, intressant och lärorikt. Det var något helt nytt för mig och svårt till en början. Det svåraste var att förstå vilket förhållningssätt som man skulle ha som pedagog. Storyline (2017) beskriver att förhållningssättet som ska praktiseras handlar om att utgå från elevernas förkunskaper och ge dem utrymme till att konstruera egna förklaringar utan att styra själv. Jag menar att det svåra var att hitta balansen i var det var okej att påverka barnen. Arbetet har också satt igång mina egna funderingar kring hur mycket vi egentligen påverkar barnen i vardagliga sammanhang samt hur viktigt det är att ge barnen utrymme.  Vygotskij beskriver att vi lär tillsammans med andra genom språk och kommunikation (Säljö,2014). Jag menar att barnen får möjlighet till att lära tillsammans i ett storyline arbete. I vårt grupparbete med storyline valde vi att fördjupa oss på den ekologiska och sociala dimensionen av hållbar utveckling med fokus på vattnets bet...