Grästörp

Karaktärerna är törstiga För att föra storylinen framåt och skapa ny spänning valde vi pedagoger att gestalta en scen där några av karaktärerna är törstiga. Här fick barnen möjlighet att vara delaktiga genom att visa sin empati för de olika karaktärerna. Barnen uttryckte att det var synd om dem genom sin mimik och verbala uttryck som att: “den är ledsen!”. Pramling Samuelsson (2011) beskriver hur barnen relaterade till sina egna erfarenheter i frågan om vad de önskade för världen. I aktiviteten kunde vi se hur barnen möjligtvis relaterade till sina egna erfarenheter av att vara törstig och därför kunde sympatisera med karaktärerna.  // Grästörp / Denise Nyckelfråga: Kan vi hjälpa dem som är törstiga?

Diskussionerna kring om vatten kan renas ledde till att vi började prata om att sila vattnet. Därför erbjöd vi barnen blandannat sil, hink, naturmaterial som stenar, kottar etc. och vatten så att de själva kunde utforska det här. Barnen öste och undersökte fascinerat vad som hände. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att vi genom att lyssna på barnens tankar och ge dem möjlighet att prova sina idéer, kan de komma på lösningar. Tanken är att barnen ska känna sig lyssnade på och kompetenta. Caiman och Lundegård (2013) beskriver ett exempel där pedagogen i barnens undersökande inte själv ger förslag på lösningar, utan låter barnen prova sig fram. Vår tanke var att barnen skulle leda aktiviteten och att vi som pedagoger fanns där som ett stöd i deras undersökande. // Grästörp / Sara

I tidigare aktivitet reflekterade barnen över att vatten ibland är smutsigt. Utifrån det valde vi att undersöka detta. Elfström, Nilsson, Sterner och Godée (2014) menar att det är viktigt att barnen får göra egna frågeställningar och sedan testa dem. Barnen tog in snö och jämförde det med vatten från kranen och upptäckte att när snön smälte så var vattnet smutsigt. Barnen tyckte att vattnet såg äckligt ut. De uttryckte sina åsikter tydligt: “usch, äckligt!”. I diskussionen kom vi fram till att vi inte kan dricka det smutsiga vattnet. Barnen funderade vidare på om även djur kan bli sjuka av det smutsiga vattnet. Barnen funderade på om det fanns ett sätt att göra vattnet rent. // Grästörp / Elina

När barnen insåg att vattnet var borta i miljön samtalade vi om vad/vilka som behöver vatten. Utifrån deras tankar skapade vi en tankekarta. Läroplanen för förskolan skriver att barns tankar och idéer ska tas tillvara på i verksamheten (skolverket, 2016). Vårt syfte med tankekartan är att synliggöra deras tankar, så de själva kan reflektera kring vattnets betydelse. Det framkom i samtalet även att barnen började fundera kring sanden och att sanden kan göra vattnet smutsigt, vilket vi tar tillvara på i kommande aktivitet. Bilder hämtade från www.Pixabay.com  //Grästörp/ Martina

Barnen började fundera kring vad som kommer hända nu när vattnet är borta. Utifrån barnens tankar och funderingar kring vattnet valde vi att undersöka vad som händer med mossan om den inte får vatten. Detta för att tydliggöra vattnets betydelse för växter och djur. Att förskolan ska skapa möjligheter för att utveckla förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur, är något som förskolans läroplan framhåller (Skolverket, 2016). Vi tänker att björnmossan i aktiviteten möjliggör för barnen att få en konkret upplevelse av detta. Barr, Nettrup och Rosdahl (2011) menar att barnen inte alltid behöver förstå den kemiska processen bakom fenomenet utan bara få uppleva fenomenet och väcka intresse. Vårt syfte är därför inte att barnen ska förstå varför mossan behöver vatten utan att den behöver vatten. Under aktiviteten delade barnen med sig av sina erfarenheter av vattnets betydelse. Ett barn sa att kaninen hemma får vatten medan ett annat barn berä...

Trollkarl På morgonen upptäckte barnen att det har hänt något under natten i miljön. Vattnet är borta!! Det är sand där sjön brukade va och växterna är torra. I sanden hittade barnen en QR-kod, kanske ger koden svaret på vad som har hänt. Barnen hämtar en Ipad och scannar in QR-koden. När barnen scannade QR-koden fick dem se en film som visar en trollkarl som dricker upp allt vatten i den ena miljön. Anledningen till varför vi vill rikta barnens fokus på vatten, överensstämmer med Björklund (2014) som belyser att vatten är en del av den komplexa miljöproblematiken. Vi menar att vatten är allt liv och är en del av alla människors vardag. Ett av målen i vårt projekt kring hållbar utveckling är att barnen ska få möjlighet att inse vikten av vattnets betydelse för allt levande. Forsberg Ahlcrona (2012) beskriver att dockan är ett verktyg som kan hjälpa barnen att skapa mening och förståelse av sin vardag. Vi tänker att användning av trollkarlen i projektet kan hjälpa...

När barnen var färdiga med sitt skapande av karaktärerna, påbörjades det en diskussion om karaktärernas identitet. Enligt Storyline (2017) kan barnen genom en karaktär uttrycka sig och framföra åsikter. Vi menar att genom karaktärerna framförde barnen tankar baserat på tidigare erfarenheter kring exempelvis känslor. I diskussionen var det också tydligt att några barns beskrivningar var mer ingående med namn, egenskaper och personlighet på karaktärerna. Andra barn valde bara ett namn. Här kommer två exempel på barnens karaktärer. Exempel 1 På bild 1 beskrev barnet sin karaktär på följande sätt: Namn: Tusse Ålder: 105 Personlighet: Tusse är snäll, tycker om att hoppa hopprep och äta köttbullar. Däremot gillar Tusse inte spindlar för att den är rädd för dem. Exempel 2 På bild 2 beskrev barnet sin karaktär på följande sätt: ” Detta är Pippi, hon gillar att kramas”  //Josefina/ Grästörp 

Nu är barnen igång med sitt skapande av karaktärer som ska bli vänner med Babola. Enligt Storyline (2017) blir barnen mer engagerade när de själva får vara med och skapa miljö och karaktärer. Därför är det viktigt att  alla barn får möjlighet till att skapa en karaktär. Här får barnen tillgång till samma utbud av material som när de skapade miljön. “Genom att undersöka olika materials potential att förändras till något annat, något nytt, skapas nya möjligheter, nya lösningar, ny innebörder.” (Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér, 2012, s.28). Exempelvis kunde vi se hur barnen använde stenen som ett berg, men också som kroppen på en karaktär. // Grästörp / Martina

Vem har varit här?  För att skapa ett spänningsmoment för barngruppen valde vi att placera ut fotspår i miljön. Vårt syfte var att fånga barnens intresse och låta deras fantasi och kreativitet föra projektet framåt. Läroplanen för förskolan skriver att ”Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande” (skolverket, 2016 s7). När barnen såg fotspåren blev de nyfikna och trodde att Babola har vart där. En diskussion startades bland barnen som handlade om att Babola var ensam. Barnen tyckte det var synd att Babola var ensam och föreslog att Babola behövde kompisar och familj. Vi tog tillvara på barnens tankar och idéer. Björklund (2014) menar att med arbetet med hållbar utveckling handlar b la om att ta tillvara på barnens idéer och låta dem utforska dessa. Utifrån detta valde vi att fortsätta projektet genom att låta barnen skapa egna karaktärer till miljön. /Grästörp/ Sofia Nyckelfrågor: Vem har varit här?...