Sofias reflektion

Innan det här arbetet hade jag aldrig hört talas om storyline och det var därför väldigt spännande att lära sig om detta arbetssätt. I arbetet med storyline är det barnen som gör miljö och karaktärer och som skapar handlingen. Eftersom storylinearbetet skapas av barnen blir arbetet mer angeläget och lustfyllt (Storyline.se, 2018). Det anser jag är den största fördelen med detta arbetssätt, att det är barnen som äger projektet och att det är deras erfarenheter och intressen som är grund för arbetet. Det ställs då krav på att jag som pedagog är lyhörd på vad barnen säger så att arbetet planeras därefter.

En svårighet som jag upplever med arbetet är att man som pedagog inte får styra arbetet. Det är en stor utmaning att inte influera och påverka genom kommentarer och upplevelser. Det kräver därför stort tålamod så att man inte skyndar på arbetet utan låter barnen vara där de är i sin kunskap. Till en början upplevde jag det som en omöjlighet att få barnen att erfara den kunskap som jag avser utan att styra barnen dit. Det krävdes en ständig granskning av sig själv så att man inte oavsiktligt påverkar barnen i den riktning man själv vill. Under arbetets gång kom jag ändå in i tänket att genom att ställa öppna frågor och uppmärksamma de svar som barnen ger går det att genomföra ett projekt som skapas av barnen.

Vi valde att inrikta oss på ekologisk och social hållbar utveckling. Detta genom att fokusera på vattnets betydelse för allt liv och på demokrati och empati. Det var något som vi tänkte att barnen kunde relatera till och ha flera tankar kring. Barnen ges möjlighet att föra fram sina åsikter och lyssna på andra. De får lära sig att ta ställning och fatta beslut om hur arbetet ska utvecklas. Att barnen får säga vad de tycker och lyssna på andras åsikter är en central del i arbetet för en hållbar utveckling (Björklund, 2014). Därför anser jag att arbetet med hållbar utveckling passar väldigt bra ihop med storyline. För att ta handlingen vidare och göra det spännande för barnen skapar pedagogen händelser som ändrar förutsättningar för karaktärerna och miljön (Storyline.se, 2018). Genom de händelser pedagogen skapar har man möjlighet att i viss mån styra i vilken riktning arbetet ska utvecklas i. Vi valde att introducera nya händelser bland annat genom att barnen fick ta del av ljudfiler och filmer som de fick tillgång till genom att scanna QR-koder. Detta för att skapa en spännande upplevelse för barnen och för att arbeta med IKT.

Jag upplever arbetet med storyline som ett bra arbetssätt som passar i förskolan. Det möjliggör för barnen att påverka och ha inflytande. Enligt läroplanen ska förskolan ge barnen inflytande i verksamheten (Skolverket, 2016). Förhållningssättet att lyssna till barnen, vara uppmärksam på deras förståelse och följa deras intresse är det jag tar med mig mest från arbetet. Det är något som alltid är viktigt i allt arbete i förskolan. En annan sak som jag är positiv till är att man i storyline kan arbeta ämnesintegrerat och på så sätt få in så många områden i arbetet. I storyline får barnen arbeta kreativt och använda sin fantasi. Enligt Björklund (2014) är barnens kreativa förmåga central i lärande för hållbar utveckling. Därför passar det väldigt bra att arbeta på detta sätt med hållbar utveckling.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Storyline. (2018). Hämtad 2018-01-09, från http://storyline.se/