Saras reflektion


Jag hade inga tidigare erfarenheter av att arbeta med Storyline vilket innebär att jag fick en helt ny erfarenhet med mig som jag kommer att ha nytta av i framtiden. Min tanke är att storyline kan arbetas med under en längre eller kortare period vilket ger en flexibilitet. Jag anser att Storyline är ett bra pedagogiskt verktyg, som ger barnen möjlighet att vara delaktiga både i den skapande processen och i hur berättelsen skall utformas. Björklund (2014) lyfter fram att en viktig del för ett hållbart samhälle är demokrati, vilket blir synligt i ett arbete med storyline där alla barnen får vara med och ha ett inflytande på olika sätt.  Här får barnen b.la. möjlighet att tillsammans skapa miljön och karaktärer. Genom att barnen få vara delaktiga i hela processen bidrar det till ett större engagemang och intresse för projektet. Förskolan ska tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar (läroplan för förskolan, 2016).  
Genom att erbjuda återvunnet material som vi gör stimuleras barnens kreativitet. Engdahl et al (2012) anser att återvunnit material kräver en större insats som också leder till ett större intresse och engagemang hos barnen. För mig är det viktigt att projektet sker på ett lekfullt sätt.  Pramling Samuelsson (2011) skriver i sin artikel att barn är lekande lärande individer och hur viktigt det är att integrera lek och lärande. Genom att arbeta med storyline anser jag att vi på ett lekfullt sätt ger barnen möjlighet till lärande inom både social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling på ett varigerande sätt. I läroplanen för förskolan (2016) står det att barn ska erövrar och söker kunskap genom att leka, utforska, skapa och samspela med andra, men även genom samtal, reflektion och att iaktta. Genom att använda Storyline som pedagogiskt verktyg anser jag att vi ger barnen möjlighet till detta.
Det är viktigt att man alltid utgår alltid från barnens förkunskaper och ser det som en stor resurs (Storyline. se, 2017). Vilket visar hur viktigt det är att jag som pedagog är närvarande för att kunna hjälpa till att driva projektet framåt utifrån barnens tankar och funderingar. Genom att b.la. ställa olika nyckelfrågor under arbetets gång kan jag utmana barnen i sitt tänkande. Storyline.se (2017)  menar att det är av största vikt att vi alltid visar respekt för de tankar och idéer som framkommer. Storyline är barnens och det är viktigt att jag som pedagog inte tar över utan hela tiden arbetar utifrån barnens tankar och idéer. Men jag anser också att det finns många olika möjligheter att få in IKT på i projektet QR koden vi använde här är ett sätt.        
Referenslista
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. 2012. Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Pramling Samuelsson, I. (2011). ”Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education.” IJEC 43: 103-118. 

Skolverket. (2016). Läroplan för förskola 98 reviderad 2016. Hämtad från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola
Storyline.se. Hämtad från http://storyline.se/om-storyline/

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sofias reflektion

Innan det här arbetet hade jag aldrig hört talas om storyline och det var därför väldigt spännande att lära sig om detta arbetssätt. I arbetet med storyline är det barnen som gör miljö och karaktärer och som skapar handlingen. Eftersom storylinearbetet skapas av barnen blir arbetet mer angeläget och lustfyllt (Storyline.se, 2018). Det anser jag är den största fördelen med detta arbetssätt, att det är barnen som äger projektet och att det är deras erfarenheter och intressen som är grund för arbetet. Det ställs då krav på att jag som pedagog är lyhörd på vad barnen säger så att arbetet planeras därefter. En svårighet som jag upplever med arbetet är att man som pedagog inte får styra arbetet. Det är en stor utmaning att inte influera och påverka genom kommentarer och upplevelser. Det kräver därför stort tålamod så att man inte skyndar på arbetet utan låter barnen vara där de är i sin kunskap. Till en början upplevde jag det som en omöjlighet att få barnen att erfara den kunskap som j...
Läs mer

Vår tidsplanering

Tidsplanering 13/12 Uppstart Storyline 19/12 Planering, konstruktionsarbete 21/12 QR-kod 22/12 Konstruktionsarbete 28/12 Skrivning 29/12 Skrivning 2/1 Skrivning 3/1 Skrivning 8/1 Planering av redovisning 11/1 Repetition av redovisning / Grästörp
Läs mer

Kan smutsigt vatten bli rent?

Bild
Diskussionerna kring om vatten kan renas ledde till att vi började prata om att sila vattnet. Därför erbjöd vi barnen blandannat sil, hink, naturmaterial som stenar, kottar etc. och vatten så att de själva kunde utforska det här. Barnen öste och undersökte fascinerat vad som hände. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att vi genom att lyssna på barnens tankar och ge dem möjlighet att prova sina idéer, kan de komma på lösningar. Tanken är att barnen ska känna sig lyssnade på och kompetenta. Caiman och Lundegård (2013) beskriver ett exempel där pedagogen i barnens undersökande inte själv ger förslag på lösningar, utan låter barnen prova sig fram. Vår tanke var att barnen skulle leda aktiviteten och att vi som pedagoger fanns där som ett stöd i deras undersökande. // Grästörp / Sara
Läs mer