Referenslista

Här kommer en referenslista på litteraturen vi använt oss av:

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola: lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Braxell, S. (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Caiman, C. and I. Lundegård (2014). "Pre-school children’s agency in learning for sustainable development." Environmental Education Research 20: 437–459.

Elfström, I. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2. [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. 2012. Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Forsberg-Ahlcrona, M. (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: kommunikation och skapande i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Forsberg-Ahlcrona, M. (2016). Kreativitet i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. (s. 76-95). KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 7(1),

Pramling Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118.

Skolverket (2010) Förskolan i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: skolverket.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Storyline. (2017). Hämtad 2017-12-22, från http://storyline.se/

// Grästörp

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sofias reflektion

Innan det här arbetet hade jag aldrig hört talas om storyline och det var därför väldigt spännande att lära sig om detta arbetssätt. I arbetet med storyline är det barnen som gör miljö och karaktärer och som skapar handlingen. Eftersom storylinearbetet skapas av barnen blir arbetet mer angeläget och lustfyllt (Storyline.se, 2018). Det anser jag är den största fördelen med detta arbetssätt, att det är barnen som äger projektet och att det är deras erfarenheter och intressen som är grund för arbetet. Det ställs då krav på att jag som pedagog är lyhörd på vad barnen säger så att arbetet planeras därefter. En svårighet som jag upplever med arbetet är att man som pedagog inte får styra arbetet. Det är en stor utmaning att inte influera och påverka genom kommentarer och upplevelser. Det kräver därför stort tålamod så att man inte skyndar på arbetet utan låter barnen vara där de är i sin kunskap. Till en början upplevde jag det som en omöjlighet att få barnen att erfara den kunskap som j...
Läs mer

Vår tidsplanering

Tidsplanering 13/12 Uppstart Storyline 19/12 Planering, konstruktionsarbete 21/12 QR-kod 22/12 Konstruktionsarbete 28/12 Skrivning 29/12 Skrivning 2/1 Skrivning 3/1 Skrivning 8/1 Planering av redovisning 11/1 Repetition av redovisning / Grästörp
Läs mer

Kan smutsigt vatten bli rent?

Bild
Diskussionerna kring om vatten kan renas ledde till att vi började prata om att sila vattnet. Därför erbjöd vi barnen blandannat sil, hink, naturmaterial som stenar, kottar etc. och vatten så att de själva kunde utforska det här. Barnen öste och undersökte fascinerat vad som hände. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att vi genom att lyssna på barnens tankar och ge dem möjlighet att prova sina idéer, kan de komma på lösningar. Tanken är att barnen ska känna sig lyssnade på och kompetenta. Caiman och Lundegård (2013) beskriver ett exempel där pedagogen i barnens undersökande inte själv ger förslag på lösningar, utan låter barnen prova sig fram. Vår tanke var att barnen skulle leda aktiviteten och att vi som pedagoger fanns där som ett stöd i deras undersökande. // Grästörp / Sara
Läs mer