Glasstillverkning/Avslutningsfest

Här valde vi att göra isglass för att på ett konkret sätt visa vattnets olika faser. Glassen tillverkade vi genom att blanda vatten och saft samt bär. Barnen ansåg att det var roligt att få göra sin egen glass. Genom att vi har bearbetat vattnets betydelse tidigare i projektet uppmärksammade vi att barnen reflekterade kring vattnet. Till exempel sa ett barn “Vilken tur att vi har rent vatten”. Bakgrundsmaterialet till läroplanen för förskolan skriver att “Barn ska även ges möjligheter att upptäcka, utforska och samtala om enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (2010, s. 15). Vilket vi ger barnen en konkret upplevelse kring när vi fryser vatten/saft till isglass. Där flytande blir till fast form.




Vi avslutar hela projektet med att vi bjuder in vårdnadshavare till en fest där vi leker lekar och sedan får barnen äta och bjuda på sina glassar. Vi visade dokumentation från hela projektets gång och barnen berättade om sina karaktärer och deras egna bilder. Under arbetet har vi till exempel dokumenterat genom att göra tankekarta, fotograferat och filmat. Barnen har även gjorts delaktiga i dokumentationen genom att de själva har fått fotografera och filma. Vi tänker att arbetet med storyline har bidragit till barnens delaktighet och inflytande i verksamheten. Förhoppningsvis har detta även medverkat till en intressant och rolig verksamhet. Att barn ska göras delaktiga och ha inflytande, samt att verksamheten ska vara intressant och rolig är något som läroplanen betonar att förskolan ska bidra till (Skolverket, 2016). Förhoppningsvis tar barnen med sig nya tankar och erfarenheter kring ekologisk hållbarhet med vattnets betydelse och social hållbarhet genom till exempel empati och samarbete. // Emelie / Grästörp

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sofias reflektion

Innan det här arbetet hade jag aldrig hört talas om storyline och det var därför väldigt spännande att lära sig om detta arbetssätt. I arbetet med storyline är det barnen som gör miljö och karaktärer och som skapar handlingen. Eftersom storylinearbetet skapas av barnen blir arbetet mer angeläget och lustfyllt (Storyline.se, 2018). Det anser jag är den största fördelen med detta arbetssätt, att det är barnen som äger projektet och att det är deras erfarenheter och intressen som är grund för arbetet. Det ställs då krav på att jag som pedagog är lyhörd på vad barnen säger så att arbetet planeras därefter. En svårighet som jag upplever med arbetet är att man som pedagog inte får styra arbetet. Det är en stor utmaning att inte influera och påverka genom kommentarer och upplevelser. Det kräver därför stort tålamod så att man inte skyndar på arbetet utan låter barnen vara där de är i sin kunskap. Till en början upplevde jag det som en omöjlighet att få barnen att erfara den kunskap som j...
Läs mer

Vår tidsplanering

Tidsplanering 13/12 Uppstart Storyline 19/12 Planering, konstruktionsarbete 21/12 QR-kod 22/12 Konstruktionsarbete 28/12 Skrivning 29/12 Skrivning 2/1 Skrivning 3/1 Skrivning 8/1 Planering av redovisning 11/1 Repetition av redovisning / Grästörp
Läs mer

Kan smutsigt vatten bli rent?

Bild
Diskussionerna kring om vatten kan renas ledde till att vi började prata om att sila vattnet. Därför erbjöd vi barnen blandannat sil, hink, naturmaterial som stenar, kottar etc. och vatten så att de själva kunde utforska det här. Barnen öste och undersökte fascinerat vad som hände. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att vi genom att lyssna på barnens tankar och ge dem möjlighet att prova sina idéer, kan de komma på lösningar. Tanken är att barnen ska känna sig lyssnade på och kompetenta. Caiman och Lundegård (2013) beskriver ett exempel där pedagogen i barnens undersökande inte själv ger förslag på lösningar, utan låter barnen prova sig fram. Vår tanke var att barnen skulle leda aktiviteten och att vi som pedagoger fanns där som ett stöd i deras undersökande. // Grästörp / Sara
Läs mer