Elinas refelktion

När jag först fick veta att vi skulle arbeta med en storyline visste jag inte alls vad det innebar, då jag aldrig tidigare arbetet med något liknande. Till en början var jag skeptisk till arbetssättet, jag tycket att det verkade svårt då man inte får styra barnen för mycket. Men efter handledning och diskussioner i gruppen blev uppgiften tydligare och man visste vart man skulle börja.

Vi började med att planera våra förbestämda aktiviteter och nyckelfrågorna som skall driva arbetet framåt. Med hjälp av en förbestämd mall kunde vi enkelt se vad som behövde planeras under varje aktivitet. Dock var det till en början svårt att veta vad som skulle skrivas under varje kolumn. De förbestämda aktiviteterna var ganska lätta att utforma men nyckelfrågorna var svårare, då dem skall vara öppet formulerade och ta reda på vad barnen kan om ett visst ämne (Storyline.se). Här var det svårt att komma på frågor till våra aktiviteter så att vi inte styrde barnen för mycket. I vårt arbete valde vi att inte visa vår huvudkaraktär för barnen förens de själva skapat sina karaktärer. Detta för att låta barnen själva fantisera och styra dem minimalt i sitt skapande. 

Allt efter tidens gång har jag fått en mer positiv upplevelse av att arbeta med storyline. Då man hela tiden utgår från barnens kunskaper, ser det kompetenta barnet och möter dem i den utveckling de just nu befinner sig i. Enligt läroplanen (2016) skall förskolläraren ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Genom storyline-arbetet får barnen stora möjligheter till inflytande över verksamhetens innehåll, då barnen hela tiden engageras i arbetet och barnens tankar fångas upp och för berättelsen framåt. I vårt storyline-arbete kring hållbar utveckling använde vi oss mycket av Qr-koder och det var det som var startskott i de flesta av våra olika aktiviteter, resten av berättelsen och skapandet av miljön/ karaktärer utgår från barnens tankar och ideer. Björklund (2014) skriver att barnen skall ges möjlighet att känna ansvar och få en upplevelse av att det kan påverka. Detta menar jag är en av det viktigaste delarna i storyline-arbetet, att barnen känner att de har inflytande, är delaktiga och kan påverka berättelsens gång. Genom att barnen under hela arbetets gång uppmuntras att föra fram sina åsikter stärks också känslan av att kunna påverka. Det är detta som tilltalar mig i arbetet med storylinen. Att man som tidigare nämnt ser det kompetenta barnet och att barnen själva får känna att de har möjlighet att påverka. Fördelen med storyline är också att arbetet kring ämnet man arbetar med blir mer lustfyllt och öppnar upp för kreativitet och lek, vilket ger ett mer lustfyllt lärande. Jag tror att ett arbetet med storyline är extra bra när det gäller hållbar utveckling då det är ett komplext ämne och storylinen bidrar till att barnen får ett lustfyllt lärande. Jag tror på denna metod då man blandar teori med praktik och lätt kan integrera olika ämnen med varandra. 

Till en början var jag som tidigare nämnt skeptisk till arbetssättet men under tidens gång har jag blivit positivt överraskad. Detta arbetssätt är absolut något som jag kan tänka mig att arbeta med i min framtida yrkesroll. Jag tycker att arbetssättet passar mig bra, eftersom jag ser på barnen som kompetenta individer, vilket storyline-arbetet lyfter fram, då barnen är mycket delaktiga, har stort inflytande och deras åsikter och tankar tas på allvar. Arbetssättet har också en stor flexibilitet vilket gör att man kan arbeta med projektet under en längre period eller en bestämd tid. Man kan välja att ta upp alla barnens tankar och ideér, bygga ut aktiviteterna mycket eller välja att styra tillbaka barnen efter endast en “sidoaktivitet”. Detta gör arbetssättet mycket anpassningsbart och lätt att applicera på flera olika ämnen.

Det som dock var svårast med arbetet var att vi i gruppen själva skulle tänka oss in i barnets perspektiv och komma på vad barnen gjorde eller sa i det olika situationerna. Jag tror att arbete kanske skulle blivit något lättare om man skulle fått möjlighet till att arbeta med storylinen i barngrupp på exempelvis sin vfu-plats under en längre vfu-period. 

 // ELINA

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Storyline. (2017). Hämtad 2017-12-22, från http://storyline.se/