Denise reflektion

När vi fick uppgiften att arbeta med Storyline var det något helt nytt för mig och något som jag aldrig hade hört talats om tidigare. Till en början tyckte jag att det svårt. Det svåra var att veta hur mycket man fick styra och att hitta på hur en barngrupp hade kunnat agera i projektet. Jag tror att det hade flutit på mer naturligt om man hade arbetat med Storyline som arbetssätt i en riktig barngrupp.

Vi i gruppen diskuterade hur arbetet skulle läggas upp men valde sedan att fokusera på vattnets betydelse och att utveckla empati. Vårt arbete behandlar både den ekologiska och sociala dimensionen av hållbar utveckling. Vi använde oss av en färdig mall för att planera vårt arbete där vi bestämde vilka nyckelfrågor arbetet skulle utgå ifrån, vilket material som behövdes etc. Enligt Storyline.se är nyckelfrågorna starten på olika aktiviteter och som driver arbetet framåt. De öppna nyckelfrågorna gör att barnen själva ställer frågor och bildar egna funderingar. Att de förutbestämda händelserna och nyckelfrågorna inte skulle vara för ledande var viktigt för oss i arbetet. Exempelvis valde vi att inte visa vår karaktär för barnen innan de tillverkat sina egna för att undvika att de skulle bli påverkade av hur den såg ut i sitt eget skapande. Detsamma gällde miljön. Vi valde att undvika bilder på hur en miljö kunde se ut eller att beskriva detaljerat vad som skulle finnas med i miljön för att barnen själva skulle få fantisera och diskutera kring hur miljön skulle utformas. I mitt framtida arbete vill jag använda mig av mer öppna frågor, eftersom att jag anser att de stärker möjligheterna att ta del av barnens tankar och idéer mer än vad ledande frågor gör.

Min uppfattning är att man genom Storyline som arbetssätt kan få in IKT på flera olika sätt. I vårt arbete valde vi att använda IKT genom QR-koderna men också i dokumentationen för att stärka barnens förståelse för hållbar utveckling. QR-koderna bestod av ljudfiler och filmer och genom dessa utmanades barnens tankar och förståelse för olika aspekter inom hållbar utveckling. Förhoppningsvis öppnade händelserna upp för ett roligt och intressant lärande.

Jag upplever att barnen genom Storyline som arbetssätt får stor möjlighet till delaktighet och inflytande över verksamheten. I vårt arbete kring hållbar utveckling var det barnen som styrde berättelsen framåt samtidigt som vi kunde rikta barnens uppmärksamhet genom nyckelfrågorna. Deras tankar och idéer avgjorde vilka aktiviteter som kom att ingå i projektet. Barnen fick även utforma miljön och karaktärerna själva. Björklund (2014) beskriver att barnens känsla att kunna förändra kan stärkas genom att de får möjlighet att påverka sin tid på förskolan. Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation är något som även ingår i förskolans strävansmål (Skolverket, 2016). Detta menar jag att barnen fick möjlighet till genom att arbeta med hållbar utveckling genom Storyline och jag tänker även att Storyline främjar demokrati. Björklund (2014) menar att demokrati inte bara handlar om att rösta. Hon beskriver att det även handlar om att lyssna på barnens åsikter, tar dem på allvar och att allas idéer är lika mycket värda. För mig är detta precis vad Storyline handlar om, att barnens tankar, funderingar och idéer ska vara de som för berättelsen framåt.

I mitt framtida arbete kan jag mycket väl tänka mig att arbeta med Storyline. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att utveckla nya sätt att tänka är ett viktigt perspektiv inom lärande för hållbar utveckling. De beskriver att det handlar om att lösa de tidigare problem som uppstått genom hittillsvarande sätt att tänka. Eftersom att Storyline som arbetssätt, enligt mig, öppnar upp för nya tankar och perspektiv menar jag att det är ett bra arbetssätt för lärande kring hållbar utveckling. Jag tänker även att man kan använda sig av Storyline som metod även inom andra ämnesområden. Det känns som ett lärorikt arbetssätt för både barn och pedagoger. Förhoppningsvis kan barnen känna en lust att lära genom att de själva får vara viktiga aktörer på grund av att de får vara med och påverka sitt eget lärande kring hållbar utveckling.

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A., & Ärlemalm – Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling – är det någonting för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. Stockholm:OMEP

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm, Skolverket.

Storyline. Hämtad 2018-01-09, från http://storyline.se/